I kontakt med mina känslor..
Här sitter jag, igen. Trött och seg och ändå bloggar jag.
Hur kul kan detta inlägget bli.. Känner mig till och med lite nere..
WHY?! Jag har haft en toppendag, kom hem för inte allt för längesen.
God mat och presentöppning + filmtittande hos Pernilla + familj.
Liane, Josse och Celine sitter och dricker vin och äter pizza.
Jag orkade inte ta mig dit, kunde ändå inte smaka nått gott vin
då jag antagligen skulle behövt KÖRA hem igen. Klockan blev ju
sent också..
Det är tråkigt att bo här borta ibland. Men ändå är det så jag vill
ha det sen, i framtiden. En bit från stan.
Hoppas att mina barn inte blir lika lata som jag är..
Jag tänker mycket på boendeform, pengar, lån, plugg, lön, barn och livet.
Hur ska allt gå ihop? Hur har alla hunnit med allt? Fan, trodde att min
åldersnoja började ge med sig, men nu är den tillbaka..
Eller är det åldersnoja? Finns det nått annat namn tro?
Ångest? För det vet jag att jag känner ibland, men över vad har jag
inte en aning om.. Tankarna som tar upp mycket av min tid kanske.
Många frågor.. Utan svar.
Vill man ens ha svaren?
Slow down..
Jag hatar att du har förstört en bit av mig som formar mig till den jag är idag.
Du har framkallat en dålig sida av mig som aldrig funnits där förut.
Jag vet att det är ditt fel. Jag hatar den sidan av mig och nu tycks den vilja
stanna föralltid.
Snälla dumma sida, försvinn! Jag vill inte vara den som misstänker, anklagar,
tjurar i tystnad och blir avundsjuk på idiotigrejer..
Jag har aldrig behövt det förut. ALDRIG. Men sen kom du in i bilden och
jag beskyller dig för att jag är en hemsk människa ibland!!
När jag förstör för mina nära och kära på detta viset så är det egentligen
du som förstör för mina nära och kära!
Dagens Ord:
Because of you
I never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side so I don't get hurt
Because of you
I find it hard to trust not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid
I lose my way
And it's not too long before you point it out
I cannot cry
Because I know that's weakness in your eyes
I'm forced to fake
A smile, a laugh everyday of my life
My heart can't possibly break
When it wasn't even whole to start with
/ Vad fan hände?
Hur kul kan detta inlägget bli.. Känner mig till och med lite nere..
WHY?! Jag har haft en toppendag, kom hem för inte allt för längesen.
God mat och presentöppning + filmtittande hos Pernilla + familj.
Liane, Josse och Celine sitter och dricker vin och äter pizza.
Jag orkade inte ta mig dit, kunde ändå inte smaka nått gott vin
då jag antagligen skulle behövt KÖRA hem igen. Klockan blev ju
sent också..
Det är tråkigt att bo här borta ibland. Men ändå är det så jag vill
ha det sen, i framtiden. En bit från stan.
Hoppas att mina barn inte blir lika lata som jag är..
Jag tänker mycket på boendeform, pengar, lån, plugg, lön, barn och livet.
Hur ska allt gå ihop? Hur har alla hunnit med allt? Fan, trodde att min
åldersnoja började ge med sig, men nu är den tillbaka..
Eller är det åldersnoja? Finns det nått annat namn tro?
Ångest? För det vet jag att jag känner ibland, men över vad har jag
inte en aning om.. Tankarna som tar upp mycket av min tid kanske.
Många frågor.. Utan svar.
Vill man ens ha svaren?
Slow down..
Jag hatar att du har förstört en bit av mig som formar mig till den jag är idag.
Du har framkallat en dålig sida av mig som aldrig funnits där förut.
Jag vet att det är ditt fel. Jag hatar den sidan av mig och nu tycks den vilja
stanna föralltid.
Snälla dumma sida, försvinn! Jag vill inte vara den som misstänker, anklagar,
tjurar i tystnad och blir avundsjuk på idiotigrejer..
Jag har aldrig behövt det förut. ALDRIG. Men sen kom du in i bilden och
jag beskyller dig för att jag är en hemsk människa ibland!!
När jag förstör för mina nära och kära på detta viset så är det egentligen
du som förstör för mina nära och kära!
Dagens Ord:
Because of you
I never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side so I don't get hurt
Because of you
I find it hard to trust not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid
I lose my way
And it's not too long before you point it out
I cannot cry
Because I know that's weakness in your eyes
I'm forced to fake
A smile, a laugh everyday of my life
My heart can't possibly break
When it wasn't even whole to start with
/ Vad fan hände?
Kommentarer
Trackback